månadsarkiv: september 2016

Riklig mjällning och ovanliga orsaker till besvären

När man har ovanligt mycket hudflagor i håret som kan falla ner på kläder kallas det vanligen för mjäll, eller det latinska namnet Pityriasis capitisom man ska vara lite formell. Orsaken till mjäll är ganska grundläggande, nämligen att utsöndringen av döda hudceller från hårbotten är större än normalt. Det är inte bara mängden döda hudceller som orsakar problemet, storleken på hudflagorna som lossnar är vanligtvis större än normalt. I vanliga fall är döda hudceller som utsöndras från hårbotten väldigt små, medan om man har mjäll är hudflagorna större. Om hudflagorna är större än ett knappnålshuvud så är det troligen mjäll. Hudflagorna kan vara torra eller aningen feta. Mjäll är ganska vanligt som de flesta känner till, en vanlig uppskattning placerar utbredningen på upp till 20% av befolkningen. Besvären kan orsakas av ett antal olika orsaker.

Den vanligaste är troligen en ökad känslighet för en hudsvamp som lever i hårbotten. Hudsvampen Malassezi Globosa finns i hårbotten hos alla människor och livnär sig på hudrester och talg. Vissa individer verkar vara ovanligt känsliga mot svampen och detta kan orsaka att större stycken av döda hudceller avsöndras ifrån hårbotten. Det finns även teorier att svampen kan bli rikligare än normalt hos vissa personer och detta kan orsaka mjäll.

Det finns dock andra, mindre vanliga orsaker. Enligt information om besvär och sjukdomar som drabbar hår och hårbotten, vissa med särskilt inriktning på information om mjäll, kan besvären orsakas av eksem och psoriasis samt allergiska reaktioner på hårvårdsprodukter. Även torr hårbotten kan orsaka något som liknar mjäll, men hudflagorna som utsöndras är oftast mindre. Om flagorna är mindre än ett knappnålshuvud eller är ungefär lika stora som ett knappnålshuvud är det inte mjäll, utan kan bero på torr hårbotten. Tänk på att en del hårvårdsprodukter kan även lämna efter sig rester som kan likna mjäll.
Eksem eller atopiskt eksem är kronisk inflammatorisk hussjukdom. Eksem i hårbotten kan ge upphov till mjälliknande hudflagor. Ett symtom som eksem för med sig men mjäll inte brukar ha är klåda och hudirritation. Klådan kan vara allt från måttlig till svår. Även om eksemen kan finnas bara i hårbotten är det inte ovanligt att eksem och utslag finns på andra delar av kroppen som i ansiktet, armveck, knäveck eller händer. Om man har något som ser ut som mjäll och måttlig eller svår klåda kan det alltså bero på eksem.

Allergiska reaktioner i hårbotten kan orsakas av hårprodukter som schampon och hårgelé som innehåller kemikalier och parfymer. Reaktionerna kan leda till uttorkning och mjällbildning. Besvären försvinner snabbt om man slutar att använda produkterna.
Hårvårdsprodukter kan lämna rester som ser ut som mjällning. Detta är särskilt vanligt för hårgelé och hårspray.

Astma i samband med fysisk ansträngning

Det finns olika sorters astma men alla varianter orsakas av en inflammatorisk luftvägssjukdom. Astma i samband med fysisk ansträngning kallas ofta för ansträngningsastma. Andra sorters astma är bland annat allergisk astma, nattastma eller astma framkallad av läkemedel. Enligt information om ansträngningsastma får man bara astmasymtom i samband med fysisk ansträngning(exempelvis träning). Hur stor fysisk ansträngning som krävs för att framkalla astmasymtomen varierar dock ganska mycket. Vidare bör man inte förväxla vanlig andfåddhet med astmasymtom. Personer som är i dålig fysisk form kan få astmasymtom vid förhållandevis lätt fysisk aktivitet, medan för de flesta kärvs det hyfsat ansträngande aktiviteter som träning(särskilt löpträning och liknande).

Enligt information om sjukdomen är de vanligaste symtomen vid ansträngningsastma andnöd och andningssvårigheter. Andra vanliga symtom är väsande andning eller kraftig hosta. Ansträngningsastma brukar dessutom framträda vid särskilda tidpunkter, symtomen kommer sällan direkt vilket skiljer det från andfåddhet. Symtomen kommer typiskt mellan 5 till 10 minuter efter att påbörjad träning eller ansträngning eller mellan 5 till 10 minuter efter avslutad ansträngning.

Det finns olika sätt att lindra eller hantera ansträngningsastma. För vissa räcker det med en lång och noggrann uppvärmning vilket förutom att minska risken för astmasymtom även ger en säkerhetsmarginal, dvs att eventuella besvär sker under uppvärmningen. Detta kan kompletteras med att långsamt trappa ner vilket minskar risken att man får astmasymtom efteråt. Om detta inte räcker finns det många medicinska behandlingar som verkar synnerligen effektivt för att förhindra symtom. Det räcker ofta med en astmainhalator med luftrörsvidgande läkemedel för att hantera. Exakt hur de används varierar. Man kan antingen använda snabbverkande läkemedel som tas vid behov när symtom uppträder eller använda mer långtidsverkande astmaläkemedel som förebygger astmasymtomen.