Könsherpes ger oftast inga symtom

Genital herpes är en riktigt lurig könssjukdom, nästa på gränsen till ond! Den är inte farlig men kan ge riktigt jobbiga besvär som svidande sår och blåsor i underlivet. Det som gör den så lurig är att, enligt medicinsk information om könsherpes och vanliga symtom, att den kombinerar hög smittorisk och de flesta som smittas är symtomfria men kan ändå smitta andra. Könsherpes försvinner heller inte från kroppen, man kan inte bli frisk eller bli av med virusinfektionen, utan den stannar i kroppen och slår till när immunförsvaret är svagt.

Könsherpes är en vanlig sexuellt överförbar virusinfektion. Den är inte farlig och ger inga hälsoskadliga effekter förutom de jobbiga symtomen. Den är mycket vanlig, det uppskattas att mellan 25-50% av befolkningen är smittad men en majoritet är symtomfria och bidrar mycket till att sjukdomen fortsätter spridas. Det uppskattas att bara 25% av alla smittade visar några som helst tecken på att de är smittade. Behandlingar mot genital herpes kan inte bota sjukdomen permanent, men de kan hålla sjukdomen under kontroll. Enligt läkemedelsinformation om medicin mot könsherpes stimuleras immunförsvaret som då kan stå emot viruset och förhindra utbrott med sår och blåsor och hjälpa kroppen att läka ut utbrottet snabbare. Under gynnsamma förhållanden kan ett herpesutbrott läka inom ett dygn med rätt läkemedel.

Eftersom sjukdomen bara smittar underlivet och sprids via direkt hudkontakt är den främsta smittkällan sexuell kontakt. Det är inte helt känt om man kan smittas via indirekt kontakt som via föremål eller kläder. Efter smitta får tre fjärdedelar av alla smitta inga tecken eller indikationer på att de har blivit infekterade. En del kommer aldrig att få symtom på könsherpes. Den resterande gruppen kan få ett herpesutbrott ett par veckor efter smittillfället. Det första utbrottet är vanligtvis det värsta och kan vara i mellan en till två veckor. Typiska symtom att det börjar klia och svida i underlivet. Sedan brukar det utvecklas utslag som liknar blåsor, och antalet utslag brukar växa. Utslagen spricker sedan och bildar ömmande/svidande sår som vätskar sig. Tills slut läker såren och utbrottet är över. Sår och utslag brukar utvecklas på eller kring könsorganet, på pungen samt innerlår. Man kan även få utslag på rumpan eller ländryggen. Därefter är det omöjligt att säga hur ofta man kommer att få herpesutlag. Vissa får aldrig ett mer utbrott för resten av livet. Andra kommer få ett fåtal till medan andra får ett par de första två åren. Efter fem år är viruset inte lika aktivt och risken att få herpesutbrott minskar kraftigt.

Fysisk och psykisk stress kan öka risken för hudbristningar

Hudbristningar är en slags ärrvävnad som kommer efter att huden sträcks ut mer än dess elasticitet tillåter. De inträffar vanligen i det mellersta hudlagret och uttöjningen orsakar små skador och mikroskopiska blödningar. Nya hudbristningar ser ut som röda eller rödlila streck och utseendet orsakas inflammationen efter skadan. Bristningen bleknar med tiden och blir till slut något ljusare än den vanliga hudtonen. De flesta som får hudbristningar är gravida kvinnor, kroppsbyggare samt ungdomar i puberteten. Den främsta orsaken är viktökningen eller snabb tillväxt på kort tid vilket gör att huden inte hänger med och sträcks ut mer än vad den tål. Även personer som går upp i vikt på grund av fetma kan få bristningar, men det är inte så vanligt eftersom viktökningen kommer sällan så snabbt att huden töjs ut snabbare än den klarar av.

Det finns dock vissa omständigheter som ökar benägenheten att få hudbristningar. Enligt forskningsrön och information om hudbristningar kan risken ökas på grund av en grupp ämnen som klassas i gruppen glukokortikoider. Kortisol är den vanligaste glukokortikoiden och förhöja värden av ämnet i kroppen gör att kroppen lättare går upp i vikt. Detta händer vanligtvis på grund av fysisk eller psykisk stress då kroppen producerar mer kortisol än normalt. Kroppen producerar kortisol som ett svar kroppen är under stress och sätter kroppen i ett slags ”överlevnadsläge” för att hantera stressen. Vad som oftast händer i detta läge är att kroppen lagrar fett lättare än normalt för att ge ett skydd mot framtida hot eller osäkerhet. Ett resultat av detta kan leda till en större viktökning på en kort tid än normalt vilket kan töja ut det mellersta hudlagret mer än normalt och orsaka hudbristningar. Omständigheter som påverkar produktionen av kortisol kan vara negativ stress. Även fysiska faktorer som felaktig kost, för mycket nikotin eller koffein samt graviditet kan orsaka stress på kroppen och öka produktionen av kortisol.

Det finns dock sätt att förebygga hudbristningar. Att ta hand om huden och hålla den frisk och smidig är ett viktigt steg för att minska risken för hudbristningar. Genom att äta en varierad och näringsrik kost som innehåller mycket proteiner, vitamin A, vitamin C, vitamin D sant zink kan man få mycket hjälp att hålla huden stark och frisk. Man bör även dricka tillräckligt med vatten, gärna 1,5 liter per dygn. Detta är särskilt viktigt om man dricker mycket vätskedrivande drycker som kaffe. Vatten håller din hud fuktig och elastisk samt bidrar att hålla kroppen frisk. Undvik att vara onödigt hårdhänt med huden som att klia eller riva hårt på den. När man drar och sträcker på huden onödigt mycket kan det bidra till att öka hudbristningar. Massage är en bra förebyggande åtgärd, det främjar blodcirkulationen och hjälper till att stimulera celltillväxt. Hudvårds är ett viktigt steg. Se till att du har hudvårdsprodukter som ger huden fukt och näring. Använd särskilda krämer mot hudbristningar där du har stor benägenhet att utveckla bristningar.