Kategoriarkiv: sjukdomar

Astma i samband med fysisk ansträngning

Det finns olika sorters astma men alla varianter orsakas av en inflammatorisk luftvägssjukdom. Astma i samband med fysisk ansträngning kallas ofta för ansträngningsastma. Andra sorters astma är bland annat allergisk astma, nattastma eller astma framkallad av läkemedel. Enligt information om ansträngningsastma får man bara astmasymtom i samband med fysisk ansträngning(exempelvis träning). Hur stor fysisk ansträngning som krävs för att framkalla astmasymtomen varierar dock ganska mycket. Vidare bör man inte förväxla vanlig andfåddhet med astmasymtom. Personer som är i dålig fysisk form kan få astmasymtom vid förhållandevis lätt fysisk aktivitet, medan för de flesta kärvs det hyfsat ansträngande aktiviteter som träning(särskilt löpträning och liknande).

Enligt information om sjukdomen är de vanligaste symtomen vid ansträngningsastma andnöd och andningssvårigheter. Andra vanliga symtom är väsande andning eller kraftig hosta. Ansträngningsastma brukar dessutom framträda vid särskilda tidpunkter, symtomen kommer sällan direkt vilket skiljer det från andfåddhet. Symtomen kommer typiskt mellan 5 till 10 minuter efter att påbörjad träning eller ansträngning eller mellan 5 till 10 minuter efter avslutad ansträngning.

Det finns olika sätt att lindra eller hantera ansträngningsastma. För vissa räcker det med en lång och noggrann uppvärmning vilket förutom att minska risken för astmasymtom även ger en säkerhetsmarginal, dvs att eventuella besvär sker under uppvärmningen. Detta kan kompletteras med att långsamt trappa ner vilket minskar risken att man får astmasymtom efteråt. Om detta inte räcker finns det många medicinska behandlingar som verkar synnerligen effektivt för att förhindra symtom. Det räcker ofta med en astmainhalator med luftrörsvidgande läkemedel för att hantera. Exakt hur de används varierar. Man kan antingen använda snabbverkande läkemedel som tas vid behov när symtom uppträder eller använda mer långtidsverkande astmaläkemedel som förebygger astmasymtomen.

Könsherpes ger oftast inga symtom

Genital herpes är en riktigt lurig könssjukdom, nästa på gränsen till ond! Den är inte farlig men kan ge riktigt jobbiga besvär som svidande sår och blåsor i underlivet. Det som gör den så lurig är att, enligt medicinsk information om könsherpes och vanliga symtom, att den kombinerar hög smittorisk och de flesta som smittas är symtomfria men kan ändå smitta andra. Könsherpes försvinner heller inte från kroppen, man kan inte bli frisk eller bli av med virusinfektionen, utan den stannar i kroppen och slår till när immunförsvaret är svagt.

Könsherpes är en vanlig sexuellt överförbar virusinfektion. Den är inte farlig och ger inga hälsoskadliga effekter förutom de jobbiga symtomen. Den är mycket vanlig, det uppskattas att mellan 25-50% av befolkningen är smittad men en majoritet är symtomfria och bidrar mycket till att sjukdomen fortsätter spridas. Det uppskattas att bara 25% av alla smittade visar några som helst tecken på att de är smittade. Behandlingar mot genital herpes kan inte bota sjukdomen permanent, men de kan hålla sjukdomen under kontroll. Enligt läkemedelsinformation om medicin mot könsherpes stimuleras immunförsvaret som då kan stå emot viruset och förhindra utbrott med sår och blåsor och hjälpa kroppen att läka ut utbrottet snabbare. Under gynnsamma förhållanden kan ett herpesutbrott läka inom ett dygn med rätt läkemedel.

Eftersom sjukdomen bara smittar underlivet och sprids via direkt hudkontakt är den främsta smittkällan sexuell kontakt. Det är inte helt känt om man kan smittas via indirekt kontakt som via föremål eller kläder. Efter smitta får tre fjärdedelar av alla smitta inga tecken eller indikationer på att de har blivit infekterade. En del kommer aldrig att få symtom på könsherpes. Den resterande gruppen kan få ett herpesutbrott ett par veckor efter smittillfället. Det första utbrottet är vanligtvis det värsta och kan vara i mellan en till två veckor. Typiska symtom att det börjar klia och svida i underlivet. Sedan brukar det utvecklas utslag som liknar blåsor, och antalet utslag brukar växa. Utslagen spricker sedan och bildar ömmande/svidande sår som vätskar sig. Tills slut läker såren och utbrottet är över. Sår och utslag brukar utvecklas på eller kring könsorganet, på pungen samt innerlår. Man kan även få utslag på rumpan eller ländryggen. Därefter är det omöjligt att säga hur ofta man kommer att få herpesutlag. Vissa får aldrig ett mer utbrott för resten av livet. Andra kommer få ett fåtal till medan andra får ett par de första två åren. Efter fem år är viruset inte lika aktivt och risken att få herpesutbrott minskar kraftigt.